Hitta Nyckeln!

Emma går numer under namnet Nyckelpigan
När vi kom hem från skolan skrek skafferiet om att bli fyllt, så sagt och gjort tog vi med oss inköpslistan som endast hade ordet ALLT! skrivet och begav och till Monoprix.

Vi botaniserade och plockade på oss allt ifrån tofubiffar, till cocosyoughurt till extra mintig tandkräm. När vi kommer till kassan inser vi att vi färmodligen plockat på oss åtminstone en av varje artikel i hela affären, och det skulle krävas en tredubbel uppsättning familjer för att få med sig allt hem. Vi gör en deal med kassören, och vi packar våra varor i vagnen istället för en biljard plastkassar.

På vägen hem är vi både hungriga, trötta och fnissiga och det känns som om vi är något alldeles extra där vi går på gatan med en vagn full av mat. Som en slags sjuk paradox av en fattig uteliggare som fyller sin vagn med allsköns skräp och löv. När vi går där, inser vi unisont att detta är den typ av tillfälle i livet som man kallar Kodakmoment och vi ber Emma kila efter kameran.

Kvick som en vessla springer hon och hämtar...men när hon återvänder har hon något mörkt i blicken.


"Jag har låst oss ute"

Familjen står nu, likt den tidigare nämnde uteliggaren utan hem, men med en kundvagn fylld av mat. Den situation som vi tidigare ville föreviga har nu plötsligt blivit det motsatta. Vad göra?

Ja, kundvagnen skulle ju prompt tillbaka. Vi är ju stammisar och kan inte sabba vårat rykte ÄNNU MER efter vår fejd med surkärringen. Vi packar upp all mat snyggt och prydligt framför vår dörr och slår sedan läger. Ringer vår värd som inte svarar, tar ett äpple och börjar klunsa om vem som ska få sova i barnvagnen som står parkerad utanför oss.

Ett samtal till, fyra, fem, tjugotvå gånger fick vi ringa innan värden svarade. Det har då gått tre timmar och vi har hälsat på samtliga grannar som passerat under kvällsruschen. Samt svarat "Det är bara bra" på samtliga som ställt frågan "Hur står det till?"

På något sätt var det lite synd att vi blev insläppta sådär vid nio- snåret ändå. Familjen har förmågan att skapa en kul situation av det mesta, och så även av det här. När vi tillslut kom in, lagade vår mat och sedan skulle sätta oss att äta bestämde vi oss för att:

1. Göra en urban pic-nic ute på gatan
2. Leva som hobos i 24 timmar innan vi åker hemmifrån.
3. Silvertejpa nyckeln på Emmas mage.