Skolan alltså. Min klass har utvecklats de senaste veckorna och jag börjar se både mönster och sammanhang. Som att lektionerna inte fyller något som helst syfte om inte vår riktiga lärare är där. Jag blir som förbytt, sitter och spelar luffarschak med Eduardo och stirrar ut lite tveksamma individer i vår klass.
Det är kul det där att se hur långt man kan gå utan att gå över gränsen i att vara obekväm. Speciellt om person i fråga är en humorbefriad spanjorska som låtsas vara amerikanska genom att bräka på landets dialekt men inte riktigt förstår vad jag säger när jag frågar "What's up?"... Men vad vet jag, min amerikanska lingo kan ju vara djupt ärrad från två somrar på ett USAskt flick-camp där man endast använder sig av djupt kryptiskt slang.
Luncherna blir extra trevliga nu, vi (jag, Eduardo, Guilia från Italia, Amr och Michael från Egypten och ibland Serben) brukar sitta på en kyrkotrappa som har lyckats placera sig mitt i solen och jämföra olikheter.
Amr tycker att Facebook är ett förrädisk och konspiratoriskt verktyg som endast används i syfte att kartlägga människor. Italienare äter inte pasta med sked, så nästa gång någon pretentiös Skryt-Måns hävdar att det visst är så, då har jag Guilia på speed dial.
Idag har jag dock skippat både luffarschack och FN-lunch till förmån att städa, organisera mitt liv och sinne samt inte bli sjuk. Det ligger något i kroppen och lurar. Emma känner märkligt nog exakt likadant. Sjukt hur synkade två människor kan vara.
Den dagen hon vinner Nobel-pris, well då är det bara att förbereda sitt Oscars-tal.
Men tills den dagen kommer är vi i alla fall synkade i den så kallade vardagen. För att bli av med de flesta illasinnade sjukdomar och skit har vi ett schvajnigt bra recept; Drinken Farmor Ester. Namnet kommer från den fiktiva person vi tror att vi låter som när vi talar vår mycket korrekta och begränsade skolfranska.
Farmor Ester består av: grapefruktjuice, citron och lime press samt frivillig dos av vodka. Dricker man den blir man en riktig vinnare!
Vill även tillägga till den som förundrats av den minimala procentandel särskrivning i inlägget. Gamla Bettan (mobb-datorn) har bestämt sig för att mellanslag är lyx och därför måste man bestämt snärta till space för att få en reaktion. Jag har kanske därför kunnat upplevas som lite förbannad för de som har hört när jag skrivit detta, men så är givetvis inte fallet. Med en FE i magen är livet solsken och lycka!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar