söndag 7 februari 2010

Please Make U-turn, If Possible



Gårdagens festande var grymt. Vi tar det igen: gårdagens festande var gryyyymt. Så.

Yasmina har kommit hem från en promenad i Monmartre och kan nu endast tala i diktform. Hon försöker sig på att rimma lite då och då och jag ser att hon i smyg ställer sig på knä och låtsas vara en tiggande dvärg. Lustigt det där med hur inspiration påverka oss olika.

Emma och jag lyckades med konststycket att inte röra oss en enda kvadratcentimeter under hela dagen. Jag har fått restriktioner på matförrådet för att jag "råkat" äta upp ett helt paket flingor. Det talas om att vi ska införa bonuskort här i köket, där de olika nivåerna ger en rätt att förtära vissa förplägnaden.

Idag hade vår inre kompass fått kuku och vi (Emma och jag) vandrade planlöst runt runt runt Champs Elysées i tre timmar. Vi övervägde ett tag att ta en taxi hem (det var när vi blivit tjenis med den hemlöse kastanjeförsäljaren, han som Yasmina fotade för övrigt) men skam den som ger sig.

Under denna promenad uppkom karaktären Karin som spelas av Emma och hennes sidekick, med samma namn som undertecknat. Karin är jävligt bitter och pissar på världen, men med små subtila rörelser och uttryck. När Emma spelar denna Karin förkroppsligar hon allt detdär tantiga och svenska som vi hatar och stör oss på. Men vi gör det såklart med kärlek.

Nåväl. Vi hittade tillbaks till vårat hem och kan nu lugnt konstatera att vi och nomaderna har vandrat ungefär lika lång längd. Bara att nomaderna har aningen ballare utstyrsel. Nästa gång det är dags för stadvandring svänger vi in oss i ett lakan.

Då jag finner psykisk träning minst lika viktig som kroppslig ska jag återgå till mitt parti Tetris. Over and out!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar