onsdag 10 februari 2010

What Was Your Name Again?

Första skoldagen har alltid en speciell klang. Så mycket som står på spel, så lite man vet om de andra eleverna. Finns det någon snygging, bör vi köpa ett kinesiskt lexikon för att hänga med i snacket på rasterna? Än så länge vet ingen. Vi har diskuterat olika former för att klättra på populäritetstegen direkt. Som att bjuda på kakor, eller att obligatoriskt applicera en komplimang till var ny person du möter. Ett vinnande recept tycker jag, Emma är skeptisk.

Känns lite knasigt det här. Lilla familjen som växt ihop nu ska splittras under dagen. Tur att vi har gratis sms.

Igår var det dags att konstruera ner den konstinstallation som uppstått i köket. Jag tog hand om disken. Det är alltid lika rofyllt att diska och jag tror att jag har talang för detta. Detta är för övrigt mitt kris-samtalsämne ifall jag absolut inte kommer på något att säga. Jag tycker att det framställer mig som en spontan och skön person. Om inte det håller så får jag väl breakdanca lite. Yeah, that will do the trick!

1 kommentar:

  1. De verkar inte gå brist på er i Pariserstaden ser jag! :P nu har till och med jag fått upp ögonen för bloggen och kan hålla lite koll på kusiner som ses alldeles för sällan ;)! rock on and live life. /kusin henke.

    SvaraRadera